CSRD och ESRS: vad gäller för er hållbarhetsredovisning?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för företagens hållbarhetsrapportering, och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är de detaljerade standarder som beskriver vad rapporten ska innehålla. Enkelt uttryckt: CSRD säger att ni ska rapportera och vilka som omfattas, medan ESRS säger hur och om vad. Tillsammans höjer de hållbarhetsredovisningen till en nivå som påminner om den finansiella: strukturerad, jämförbar och granskad.

Bakgrunden är att hållbarhetsinformation länge varit ojämn och svår att jämföra mellan bolag. CSRD och ESRS svarar på det genom att göra rapporteringen mer enhetlig, mer omfattande och mer beslutsanvändbar för investerare, kunder och andra intressenter. Standarderna är framtagna av EFRAG, som är EU:s tekniska rådgivare på området.

Vem omfattas, och när?

CSRD införs stegvis och tar in betydligt fler företag än den tidigare hållbarhetsrapporteringen. I korthet träffar den:

• Stora företag som uppfyller storlekskriterier kopplade till antal anställda, omsättning och balansomslutning.
• Noterade bolag (med vissa lättnader och senare tidpunkter för mindre noterade bolag).
• Längre fram även vissa företag utanför EU med betydande verksamhet inom unionen.

Det är värt att notera att omfattningen och tidplanerna för CSRD har varit föremål för diskussion och justeringar på EU-nivå, bland annat genom förslag som syftar till att förenkla och senarelägga krav för vissa grupper. Exakt var ert företag landar, och från vilket räkenskapsår, beror på storlek och bolagskategori. Det är därför klokt att fastställa er specifika tidplan tidigt snarare än att utgå från en generell tumregel.

Vad ESRS kräver av innehållet

ESRS är uppbyggt kring teman: övergripande krav, miljö (klimat, föroreningar, vatten, biologisk mångfald, resurser), sociala frågor (egen personal, värdekedjans arbetare, berörda samhällen, konsumenter) och styrning (affärsetik). För varje väsentlig fråga ska ni beskriva policyer, mål, åtgärder och resultat, med data som går att följa.

En central princip är dubbel väsentlighet. Ni ska redovisa både:

1. Finansiell väsentlighet: hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets ekonomi, risker och möjligheter.
2. Påverkansväsentlighet: hur bolagets verksamhet påverkar människor och miljö, även där det inte syns i resultaträkningen.

En fråga som är väsentlig ur något av perspektiven ska rapporteras. Väsentlighetsanalysen blir därför själva navet: den avgör vad ni faktiskt behöver redovisa, och den behöver kunna förklaras och dokumenteras.

Det är en datafråga lika mycket som en kommunikationsfråga

Många bolag underskattar hur mycket grundarbete CSRD kräver. Eftersom rapporten ska bestyrkas externt räcker det inte med fina formuleringar: siffrorna måste vara spårbara och dokumenterade. Samtidigt ska den färdiga redovisningen vara läsbar och trovärdig, inte en ogenomtränglig regeluppfyllelse. Det är i mötet mellan korrekt data och tydlig kommunikation som en bra hållbarhetsredovisning skapas.

Det praktiska arbetet börjar därför ofta långt innan något formges. Data behöver samlas in från olika delar av organisationen, ibland från hela värdekedjan, och processer behöver sättas så att samma siffror går att ta fram igen nästa år på ett jämförbart sätt. Det första rapporteringsåret är nästan alltid det tyngsta, eftersom mycket struktur byggs upp från grunden. Den som lägger tid på att bygga ordning tidigt får ett betydligt enklare arbete åren därpå.

Vanliga misstag att undvika

Tre fällor återkommer hos bolag som börjar för sent. Det första är att behandla CSRD som en kommunikationsövning och underskatta datakraven: då blir det panik när bestyrkandet närmar sig. Det andra är att rapportera om allt i stället för det väsentliga; en gedigen väsentlighetsanalys gör rapporten både mer relevant och mer hanterbar. Det tredje är att betrakta hållbarhetsredovisningen som en isolerad produkt, frikopplad från bolagets övriga kommunikation och styrning. När hållbarhet i stället vävs in i strategin och den ordinarie rapporteringen blir resultatet både trovärdigare och mindre betungande.

Så hjälper vi er framåt

Vi arbetar med IR och finansiell kommunikation och kan koppla hållbarhetsredovisningen till er årsredovisning och övergripande IR-strategi, så att budskap, data och formgivning hänger ihop. Vi är ingen hållbarhets- eller redovisningskonsult: vad som ska redovisas och hur det svarar mot ESRS tar ni fram med era rådgivare och revisor. Vår del är att strukturera, formge och producera rapporten så att den blir läsbar och trovärdig.

Vill ni ha hjälp att göra hållbarhetsredovisningen läsbar? Läs mer om vår tjänst hållbarhetsredovisning, eller kontakta oss så pratar vi om hur er redovisning kan bli tydligare och mer läsvärd.